http://gd.se/insandare/1.5147727-min-son-kommer-inte-att-spela-den-cupen
Jag snubblade över artikeln i Gefle dagblad. Ju längre jag läste desto mer fastnade gråten i halsen. Naturligtvis- hur skulle man kunna reagera på annat sätt? Och ännu en gång funderade jag igenom den verksamhet jag själv bedriver för barn. Jag har gjort det åtskilliga gånger tidigare. Om man har inträdesprov till kör för unga människor får man nämligen vara beredd att argumentera för det. I varje fall i Sverige, bör kanske tilläggas.
Det ska erkännas: Det tillhör inte mina roligaste uppgifter att berätta för ett barn att han/hon inte kan få plats i goss- eller flickkören. Men det är absolut inte så dramatiskt som man kanske kan tro.
Till att börja med kan jag erbjuda barnet plats i någon av domkyrkoförsamlingens andra körer. Jag skulle önska att vi kunde ordna detta på ett smidigare sätt än vi klarar i dag, men trots allt är jag oerhört stolt över att Uppsala domkyrkoförsamling kan erbjuda körsång för både pojkar och flickor i alla åldrar på deras egen färdighetsnivå, i ett sammanhang där varje barn får vara en viktig länk i körens gemensamma arbete.
Vidare är det ofta betydligt känsligare för föräldrarna än för barnet att inte bli antaget. Om barnet vill sjunga i kör så ser jag till att han/hon får det, barnet själv bryr sig sällan om vilken kör som anses vara mest prestigefull.
Den som blir antagen till goss- eller flickkören förbinder sig att fatta beslut för en termin i taget. Avhopp under pågående termin klarar vi inte. På samma sätt står jag naturligtvis själv för mina beslut om antagning en termin i taget. Det skulle inte falla mig in att be någon sluta under pågående termin. Faktiskt har det bara hänt en enda gång att en korist har fått lov att sluta. Det var på mitt tidigare arbete och ungefär 20 år sedan. Det handlade inte om bristande musikalitet utan om bristande lojalitet.
Inträdesproven gör att man inte behöver ge en aktiv och engagerad sångare beskedet att vederbörande inte längre platsar. Den bedömningen gör jag innan engagemanget inleds och skulle jag göra en felbedömning (vilket har hänt) så står jag mitt kast.
För den som undrar så tycker jag inte att inträdesprov för barn är optimalt. Jag har sett exempel på sångare som med tvekan blivit antagna och sedan utvecklats till väldigt duktiga korister. Men jag har också gjort tveksamma antagningar som har inneburit att de duktigaste sångarna har tappat lusten.
Det är oerhört viktigt att alla får sjunga. Det är också väldigt angeläget att man får sjunga på sin egen nivå, så att man får utvecklas så långt det är möjligt, kanske rentav till världsstjärna. Alla ska inte sjunga i samma kör, för då skulle de mest begåvade tappa sugen. Det är inte roligt att sjunga i en kör där flertalet korister inte kan hålla ton, om man själv har en musikalisk begåvning eller kanske till och med särbegåvning. Någon måste ta ansvar för de verkligt begåvade ungdomarna.
Detta bör rimligtvis gälla även matte och idrott, för att ta två exempel. Jag är för matteklasser och andra forum där skickliga pedagoger försiktigt vägleder våra unga begåvningar, både i skicklighet och ödmjukhet. Några av dem kommer att bli elitidrottare, yrkesmusiker av världsklass och nobelpristagare. Det är klart att Brynäs måste erbjuda hockeyträning på hög nivå för dem som har förutsättningar att en dag få plats i elitserielaget Brynäs.
Men Brynäs IF har väl flera lag? Man kan verkligen förvänta sig att de tar ansvar för alla som vill spela hockey och ser till att de får göra det med bara glädje som utgångspunkt, god kamratskap och laganda som mening och fysisk hälsa som mål.
Sa jag att det är svårt att arbeta med människor?
Inlägg
Inte helt odramatiskt gick jag till Uppsala konstmuseum och lämnade det enda som finns kvar av vårt uppbrunna gula hus. Framför allt barnen, men även föräldrarna tyckte att det var svårt att lämna den ifrån oss. Men efter att ha pratat igenom saken kom vi fram till att det var bra om nyckeln fick ett nytt sammanhang, en ny uppgift och mening.
