Kan man annat än skämmas?

Om jag minns historien rätt så reste sig nazistpartiet mangrant upp och lämnade den tyska riksdagen  på 1930-talet. Enligt tysk grundlag tvingade agerandet fram ett nyval. Sedan gjorde nazisterna samma sak igen, gång på gång. För varje nyval stärkte nazistpartiet sin position. De vägrade att kompromissa och fällde varje regering som inte hade samma åsikt som de: att det var judarna som var skyldiga till Tysklands ekonomiska förfall.

Likheten med Sverige i december 2014 behöver knappast påpekas. Sverigedemokraterna kommer att fälla varje regering som inte följer deras invandringspolitik. De kommer att bli starkare för varje val.
Och detta parti har svenskarna röstat fram. Såg ingen sambandet? Och kan man annat än skämmas?

Sverige har tills nu, inte gett efter för de främlingsfientliga krafterna, till skillnad från flera andra europeiska länder. Det var jag stolt över. Men nu drivs politikerna av eget maktbegär istället för vilja att göra det bästa för landet. Deras tjurskalliga vägran att samarbeta för att förhindra att SD får den politiska makten har snart satt oss i samma situation som resten av Europa. Situationen är mycket allvarlig. Kan man annat än skämmas?

Att i det läget hänvisa till demokratin och fria val blir ganska motsägelsefullt. Ett parti som gång på gång kuppar sig till makt är inte demokratiskt. Att det över huvud taget är möjligt att göra så hör inte hemma i en demokrati.


Vad är ni så glada över?

35 procent av svenskarna tycker att SD gjorde rätt som bröt praxis och fällde regeringens budget. Så många är inte Sverigedemokraterna ännu. Jag tillåter mig att dra slutsatsen att det är oppositionen som gläds över regeringens fall. Ja, det är svårt att inte misstänka att det var planen från första början: Om vi vägrar att samarbeta med en svag minoritetsregering så kommer den att falla. Misstanken stärks av de höga röster som ropade efter nyval redan under valnatten i september. Kan man annat än skämmas?

Alliansen har under de senaste åtta åren givit Sverige en förhållandevis stark ekonomi. Det går knappast att bortse från det faktum att högern är mycket skickliga på marknad och ekonomi. Och ändå förlorade de valet. Jag tror att svenskarna hade tröttnat på att de ekonomiska värdena hålls högre än de mänskliga. Jag tror att valresultatet speglade en önskan om att bruttonationalprodukten ska mätas i andra värden: kultur, utbildning, solidaritet, allas lika värde, de svagas rätt.
Nu har giriga och illasinnade krafter sett till att vi inte kommer att få det samhället. Kan man annat än skämmas?