söndag 31 augusti 2014

Dagens spaning.


Sjukdom resulterade i en helg på tu man hand med tolvåringen medan resten av familjen åkte på släktkalas. Mysigt på sitt sätt, förstås. Bland annat har vi haft gott om tid för den nya skolans många läxor. Jag har alltid försökt lära barnen attityden att man inte bara behöver plugga in exakt det man fått i uppgift utan istället passa på att insupa de kunskaper som tillfället ger möjlighet till. Alltså att inte bara lära in de understrukna glosorna, utan även de andra. Att läsa hela texten även om man inte måste och ställa följdfrågor om innehållet, utöver de frågor som läroboken eller läraren har ställt. Att tänka själv och förstå texten istället för att bara lära sig utantill. För jag har uppfattningen att det här med att lära in precis bara det man behöver för att klara ett prov är en väldigt svensk företeelse. Jag tycker mig ha sett en helt annan inställning hos ungdomar med andra nationaliteter och jag tror att våra svenska ungdomar kommer att få svårt att mäta sig i kunskapsjämförelse. Ja, det vet vi redan genom Pisarapporten att de har.
 
Så när vi gjorde engelskaläxan (Johan gjorde, men vi läste tillsammans och pratade om texten) så bad jag honom att inte bara läsa den på engelska utan också översätta den till svenska. Det var en aha-upplevelse. För då fick jag anledning att påpeka, att det inte är riktigt korrekt att översätta He is called Simon med Han kallas Simon och att man inte kan översätta spend time med spendera tid, eftersom spend visserligen kan betyda spendera, men då enbart i fråga om pengar. I fråga om tid heter det på svenska tillbringa.

Detta är ju något som även många- åtminstone yngre, vuxna saknar kunskap om. Eller har kunskap men har glömt. Eller aldrig har fått förståelsen för varför det är viktigt. På samma sätt används underliga direktöversättningar av engelska uttryck som till exempel starta upp och stänga ner. Listan kan göras lång. Tanken har inte tidigare slagit mig, men nu såg jag tydligt värdet av att inte bara läsa främmande språk utan också översätta dem tillbaka till svenska. Man ser och förstår att samma ord kan ha skiftande betydelse eller valör valör på olika språk. 

Dagens spaning från en språkintresserad ickepedagog är således: Ges det i skolan tid att göra löpande textöversättningar till svenska, alltså inte bara översätta glosorna, och kontrollera att det svenska språket i översättningen är korrekt? Eller utgår man ifrån att eleverna förstår texten och nöjer sig därvid?

lördag 23 augusti 2014

Är du feminist?


Frågan ställs till politiker och kändisar i snart sagt varenda intervju. Alla svarar givetvis ja, för allt annat vore fullständigt politiskt inkorrekt. 

Jag som inte är tillräckligt känd för att få frågan, svarar så här: Det beror på hur man definierar ordet feminist. Jag tycker givetvis att det är en självklarhet med lika lön för lika arbete. Jag anser också att vi omedelbart måste se till att kvinnor får samma chanser till höga ämbeten som män.

Men jag tycker inte att det ska ske genom könskvotering. "Må bäste man vinna" är ett användbart uttryck. Jag har heller inga problem med att ordet man i uttrycket används i betydelsen människa. Den som är bekväm med att byta alla man i språket mot en, får gärna göra det. Det provocerar mig inte det minsta. Inte ordet hen heller. Men själv har jag hittills inte haft behov av de två orden. Kanske får jag det en dag och i så fall börjar jag naturligtvis att använda dem.

Inte på minsta sätt förstår jag budskapet i boktiteln "Liten handbok i konsten att bli lesbisk" eller liknande budskap. Varför kan man inte bara få vara som man är, hetero-, homo-, bisexuell eller något annat? Av vilken anledning ska man sträva efter att bli lesbisk? Har det möjligen blivit mindre fint att vara heterosexuell?

"Det finns inga rosa brandbilar
i verkligheten!" utbrast
sonen irriterat.

Jag blir vansinnig på somliga företag, särskilt inom leksaks- och barnklädesindustrin, som gör vinst på att förstärka det stereotypa könstänkandet. Skillnaden på pojkar och flickor är inte så stor som man länge har trott, men de finns, även om de naturligtvis är generella och undantag också finns. Vi som arbetar med gosskör vet det och många andra vet det.

Visst är jag på det klara med att jag kommer att få skit för det jag nu skriver. För det retar gallfeber på många som utformar sina politiska agendor utifrån hur de önskar att verkligheten skulle vara, men utan någon erfarenhet eller kunskap om hur den verkligen är. Med drygt 25 års erfarenhet anser jag mig kunna säga att jag VET ett och annat. Jag VET att det inte fungerar att ha pojkar och flickor i samma barnkör. Inte i skolåldern i alla fall. Jag känner inte till en enda kör som har lyckats få fler än några få exceptionellt modiga pojkar att frivilligt stanna kvar i den blandade barnkören. Och jag VET att anledningen till detta är att pojkar och flickor behöver helt olika repetitionstempo och attityd för att tycka att det är roligt. Alla mina gosskörledarkollegor vet det också.

Konsten är tidlös och har alltid stått över olika tiders olika politiska agendor. Sjungande korgossar har funnits åtminstone sedan 300-talet, kanske tidigare. Organiserade gosskörer sedan 900-talet. Nu, på 2010-talet, blir vi gosskördirigenter med jämna mellanrum ansatta av aktivister med högt genustänkande och lågt kulturmedvetande för att vi separerar pojkar och flickor i vår verksamhet och dessutom har mage att påstå att de bör bemötas en aning olika. Såvitt jag vet har ännu inte landets skickliga dam- och manskörer ställts till svars, men det kanske är en tidsfråga.

Paminas och Papagenos duett i Trollflöjten kan knappast passera den genustänkandes nålsöga. "Han och hon, hon och han. Kärlekens gåva är kvinna och man." (Fritt ur mitt minne, kanske inte helt korrekt.) Men det tar konsten inte hänsyn till, precis som man inte kan läsa vare sig Tintin, eller böcker av Lennart Hellsing och Jules Verne om man kräver att allt ska passa in i dagens rastänkande.

I kunskapshänseende är jag övertygad om att pojk- och flickskolesystemet är överlägset dagens svenska skola. Att separera pojkar och flickor gör det mycket enklare att behålla koncentrationen i klassrummet. Dessutom skulle det säkert kunna utjämna den skillnad på studieresultat som finns mellan pojkar och flickor, då man kunde utforma undervisningen på det sätt som passar bäst. Men jag förstår givetvis också att det finns poänger med att blanda pojkar och flickor i skolan som väger tyngre.

Jag har alltid beundrat Gudrun Schyman. Nej, för resten, inte när jag var liten och trodde att sosse och VPK var svordomar. Men i vuxen ålder gör jag det, för att hon är skicklig, rolig, retorisk och snygg. Hon tillhör det riktigt tunga gardet av svenska politiker. Hon, Carl Bildt och några andra. Men i ärlighetens namn måste jag säga att hon gjorde sig bättre i Vänsterpartiet än i FI. Frågar ni mig så är Gudrun Schyman det bästa med FI.

Så- är jag då feminist? Somliga säger kanske nej efter att ha läst detta. Men jag förbehåller mig rätten att själv svara på frågan. Och mitt slutgiltiga svar blir nog att jag inte har något behov av sådan klassificering.

tisdag 5 augusti 2014

Min alldeles egna valkompass.

Här har ni, partierna. De frågor ni får lov att komma med vettiga lösningar på för att få min röst (i alfabetsordning).


Invandringen
Jag har inte större rätt än någon annan till den jord jag trampar på. Jag vill ha en generös och medmänsklig invandringspolitik.

Israel-palestinakonflikten
Den måste få ett slut! Och Sverige och svenskarna måste sluta att hålla sig till gamla idiotiska principer och värdelösa höger-/vänsterideal.

Kulturen.
Välfärd ska mätas i andra parametrar än pengar. De samhällen där kulturen blomstrar ger lyckliga och harmoniska invånare, som på ett bra sätt förmår att bidra till samhällets välstånd. Alla, och särskilt de unga, ska ha tillgång till god kultur och bra kulturpedagoger.
DETTA ÄR VÄGEN TILL FRED PÅ JORDEN OCH VÄRLDENS RÄDDNING!
Nej, jag är inte ironisk.

Miljön
Det är dags att ta klimathotet på allvar. En onaturligt mild vinter och en onaturligt varm sommar resulterade i den största och allvarligaste skogsbranden någonsin i Sverige. Östersjöns övergödning blir för varje år ett alltmer akut problem. Under hela den här sommaren har badförbud rått vid stora delar av kusten. Förutsättningar att leva på ett mera naturnära och miljövänligt sätt måste skapas. Möjligheten att ta sig till arbete och skola på andra sätt än i bilar med en person i måste skapas. Bra bussförbindelser för landsortsbefolkningen och samåkarparkeringar, tack!

Skolan
Kunskap är skolans viktigaste mål, som bör överskugga allt annat. Ge humanioran en mycket mer framträdande plats i skolan.
Allt det andra får bildade och kulturella elever på köpet.

Och här är några i-landsfrågor som jag inte ser någon särskild anledning att prioritera (fortfarande i bokstavsordning):

Jobbaskattavdraget, monarki eller republik, restaurangmomsen, sänkta skatter.