3 x vardagslycka

1. Jag är ganska usel på matlagning. Däremot är jag bra på snygga uppläggningar. Älskade Jakob är grym på matlagning. Tillsammans utgör vi ett riktigt bra matlagningsteam. Detta är dagens lunch.
2. TP är svårt om man är fyra år. Så listiga Kalle har produktutvecklat och tagit fram en lightversion: Två personer har tre tårtor vardera. Man kastar tärningen och får stoppa i lika många tårtbitar som tärningen visar. Den som först fyllt sina tre tårtor vinner.

3. MIN SON SJUNGER I KÖR! Kanske inte någon kan förstå vilken glädje jag känner över det. OK, lika bra att erkänna: jag har mutat honom. Med löfte om ett Super Mariospel till sitt Nintendo, knallade han iväg till den första repetitionen. Och kom hem jätteglad, sjungandes på alla sångerna!

Mutan bekymrar mig inte nämnvärt. Jag fortsätter att vidhålla att alla val som barn tvingas göra är stressande för dem. Hur ska man för resten kunna välja mellan saker man inte känner till? Om inte jag -låt vara med tvivelaktiga metoder- lyckats få Johan till barnkören, då hade han ju fortsatt att tro att körsång är tråkigt (han har passivt fått sitta av en del repetitioner då vi saknat barnvakt). Ta t ex instrumentspel: numera är det brist på duktiga musiker inom bland annat bleckblås. När jag gick i kommunala musikskolan, sa musikläraren: "Du ska spela althorn". Det sa han naturligtvis för att det saknades en althornist i skolorkestern. När barnen själva tvingas välja så faller förstås valet på det enda de känner till, dvs trummor, gitarr eller key board.

Med hänvisning till mitt förra inlägg, påstår jag att vuxna i många frågor bör välja åt sina barn. Våga vara vuxen! (låter som en grupp på face book samt renderar MÅNGA vuxenpoäng)