Här är de!

Mina gamla Tegsnässkidor med underlag av rödbok har burit mig många mil över kalfjället. De används fortfarande vid högtidliga tillfällen och röner alltid respekt från gamla fjällrävar. Särskilt högtidligt blir det när maken lånar dem, eftersom han enivsas med att åka skidor i frackbyxor. Varmt och smidigt, menar han.

En annan julberättelse

Förutom Jesus och Karl-Bertil Jonsson har jag numera en tredje julens hjälte: Ulrika från Radiosymfonikerna.

Följande handling rakt ur verkligheten utspelar sig på julaftons morgon. Jag sitter i bilen på väg till domkyrkan och repetition inför julspelet som ska börja 11:00. Cellisten ringer och berättar att hon är magsjuk. I Uppsala finns några hundra bandyspelare per cellist, om man uttrycker det så. Jag ringer gamle gosskoristen Emil, men han ska iväg till sitt jobb. Vi tar oss hjälpligt igenom repetitionen utan cellist. Visst: det är genomförbart, ungefär som att skotta snö med sandlådespade.

Klockan 10:52 får jag syn på Ulrika i den till mer än sista plats fyllda domkyrkan. 10:53 ringer hon sin pappa som tar cellon i bilen och kör i ilfart till domkyrkan. Jag rafsar ihop noter, stol, notställ, belysning samt knycker en dörrmatta från kyrkporten som får ersätta stacklet. Efter en knappt märkbart förlängd klockringning glider Ulrika och cellon in på sin plats och stämmer på mindre än 10 sekunder. Sedan börjar julspelet.

Att Ulrika är ett fullblodsproffs visste jag sedan tidigare. Efter att ha hört henne spela så utomordentligt bra med nyss beskrivna förberedelsetid, anser jag att hon omedelbart bör väljas in i musikaliska akademien. Tapperhetsmedalj bör tilldelas hennes far. Heder åt domkyrkans kvicktänkta vaktmästare!

En av mina bästa historier ifrån över 20 års yrkesverksamhet är född.

...och frid på jorden.

Transportstyrelsen lägger vid första påminnelsen på 500:- i förseningsavgift för en trängselskatt på 50:- som man missat att betala.

Konsumentverket upplyser på sin hemsida om att maxgräns för påminnelseavgift är 50:-. Däremot svarar de inte på enskilda personers frågor utan hänvisar till den lokala konsumentvägledaren som för boende i Knivsta kommun är den som finns i Uppsala (framgår det av hemsidan).

Konsumentvägledaren i Uppsala anser sig inte kunna ge oss ett svar på frågan "Är detta tillåtet?" eftersom vi inte bor i Uppsala kommun.

En riktigt god och välsignad jul önskar jag alla byråkrater.

Och idag var det dags för

det första skridskoåket. Nu väntar vi bara på att det ska frysa till ordentligt på Eda, så att långfärdsskridsorna kan spännas på.

Vinterns första tur

Idag var det skolavslutning för Johan. Vi inledde jullovet med en skidtur på bondens åker. Johan har fått nya skidor och Kalle fick således sina första riktiga längdskidor med rottefella och pjäxor. Det var samma succé som när Johan för några år sedan blev av med kabelbindningarna. Helt plötsligt kan man åka skidor. Död åt kabelbindningen!
(Utom mina gamla Tegsnäsare, förstås.)

Jag blev osäker på stavningen av rottefella och googlade. Insåg att jag kan lägga ordet till min samling av varumärken som blivit substantiv.

Skotta snö

är härlig motion. Välkommen, Kung Bore, jag har saknat dig! Vårt gula hus i vinterskrud idag.

Stolt...

...är jag över mina duktiga flick- och gosskorister.
Trött är jag efter årets intensivaste vecka.
Glad är jag för att allt har gått så bra.
Gladast är jag över att Johan enligt utsago spelade så fint på sin pianouppspelning.
Ledsen är jag över att jag inte var där. Jag var inte heller på något av hans två luciatåg eller på Kalles luciatåg på dagis.
Tacksam är jag för min älskade make Jakob, som ser till att barnen ändå får den uppmärksamhet de förtjänar och behöver.
Irriterad är jag på UNT som påstår att stjärngossen är död. Hur är det med lokalkännedomen, nya kulturredaktören?

Den insiktsfulle massören

Nu är det så mycket att göra att jag bara skrattar åt det. Jag har ändå inte en chans att hinna. Med 70 obesvarade e-brev kan man bara göra det mest akuta och strunta i resten. Kanske blogga lite för att tagga ner och förhoppningsvis kunna somna sedan. Eller få massage.

Massören frågade som de brukar var jag behövde massagen bäst. Jag svarade som jag brukar att jag ville få axlar och nacke behandlade. Och tillade att jag är dirigent, då brukar de förstå. Då fick jag en fråga som ingen massör tidigare ställt till mig: "Vill du ha musik till eller inte?" När jag tackade nej sa han: "Jag förstod nästan det". Som en gåva från ovan fick jag en timmes slummer med massage och tystnad.

Tack, Ilpo på Team Lars massage för att jag slapp panflöjterna.

Är jag en dinosaurie som tycker så här?

Efter förra skoldiscot har jag försökt få till stånd en sänkning av ljudvolymen. Den här hösten har det flera gånger rapporterats från sjukhus i olika delar av landet att mycket unga människor är både hörselskadade och stressade och inte klarar av att vistas i tystnad.

Döm om min förvåning när det visar sig vara stört omöjligt att få stöd vare sig från föräldraförening eller skolledning. Ingen av dem tycker att det är ett problem! Är det verkligen en stor sak att sänka ljudnivån så att alla barn kan trivas och föräldrarna kan vara lugna? Kan inte vi vuxna hjälpas åt och gemensamt sätta ner foten för att lära barnen att det inte behöver vara så hög volym runtomkring dem och att det inte heller är OK?

Genom min yrkeskompetens har jag relativt goda kunskaper om ljud och hörsel, särskilt vad gäller barn. Men även om man saknar den kunskapen, så kan man väl knappast tycka att det är bra att barnen utsätts för skadliga ljud? Jag har väckt en fråga som jag i min naivitet trodde var angelägen för alla. Den berör vare sig religion, politik, ideologi eller något annat som någon rimligtvis kan stöta sig på. Kanske handlar det helt enkelt om att människor blir vansinniga när någon berättar hur det faktiskt ligger till.

Istället för att rådfråga exempelvis en öronläkare, valde skolledningen att rådfråga elevrådet. Skulle man ha gjort så om saken gällt rökning eller alkohol på skoldisco? För den som har kunskap om ljudvolym och tinnitus är jämförelsen inte särskilt drastisk.

Detta tycks vara ännu en av alla saker man som förälder gör bäst i att hålla tyst om.

Relaterade inlägg: http://foddjuul-giftraab.blogspot.com/2009/12/asgarv.html
http://foddjuul-giftraab.blogspot.com/2009/09/pianopedagog-ja-discokille-nej.html
http://foddjuul-giftraab.blogspot.com/2009/09/kurage.html.

Asgarv...

...är den första reaktionen. Hur okunnig får man vara?

Den andra reaktionen är dessvärre: Är hög ljudnivå ett normaltillstånd för den moderna människan? Har förmågan att lyssna akustiskt gått om intet?

Det får otäcka konsekvenser för den konstart som jag representerar.
Jag tror tyvärr att jag har anledning att snart återkomma i frågan.