Den juulska näsans och mina dagars upphov.

Det här är min far.

Han flydde till Sverige i en öppen fiskebåt under brinnande världskrig. Som son till en av ledarna i Hjemmefronten var det för riskabelt att stanna. Själv hade han blivit släppt ur lägret men den äldre brodern satt fortfarande på Grini och måste lämnas kvar.

Hjälpsamma svenskar gömde den splittrade familjen, smugglade dem över vattnet och tog hand om dem när de kommit fram. Tack vare dem finns jag, och mina barn.

Min far avskydde gränser. Runt de prästgårdar där jag har vuxit upp fanns varken murar, häckar eller staket. Lika illa tyckte han om alla typer av avskärmningar runt gravar på kyrkogården.

Vad han skulle ha ansett om stängda gränser och kontroller kan jag bara gissa.