Verkligen inte den perfekta föräldern.

Alla som har följt mig på sociala medier den senaste tiden, vet att jag kämpar på som alla andra. I en del avseenden kanske mer än andra. Jag födde mina barn vid 37 och 39 års ålder. Jag har levt många år som frivilligt och som ofrivilligt barnlös. Och jag blir fortfarande upprörd över kommentarer om att man förstår vissa saker bättre när man har fått barn. Det är väl för fanken självklart att man gör. Men det finns också massor av saker som man förstår sämre när man har fått barn i ung ålder. Och saker man förstår sämre när man har fått sina barn i hög ålder.

Möjligen hade jag lite mer realistiska förväntningar på att bli förälder än den som blir det vid 25. Jag har i alla fall aldrig trott att en modern barnvagn gynnar mitt barns utveckling. Däremot gynnar den en gammal morsas rygg.

Nå, den här eventuellt inte så allvarligt menade sammanställningen i tidningen Amelia, föranledde mig till några reaktioner, i blått.

För övrigt vet vi som gick i skolan på 70-talet att siffrorna ett-tolv i löpande text ska skrivas med bokstäver.

10 saker vi alla sa innan vi fick barn (som vi fick äta upp rejält ;))

1.

Då: Det är viktigt att barnen vänjer sig vid ljud när de sover så att de inte blir lättväckta.
Nu: Satan vad våra täcken prasslar! Vi måste köpa nya! Idag!!
Jag känner en och annan vuxen som har ett ganska besvärligt liv, just på grund av sina invanda krav på hur saker och ting ska vara när de sover, äter, arbetar eller sportar. Det ska vara helt ljus, helt mörkt, alldeles tyst eller absolut inte tyst.

2.

Då: Hur snabbt kan man lämna bort bebisen till barnvakt?
Nu: När vill man lämna bort bebisen till barnvakt?
Det gör man väl när man känner sig trygg med det, och barnet förefaller vara tryggt med det. För vår del direkt, faktiskt. Kanske en kombination av tur och att vi själva har känt oss trygga som föräldrar. Jag har i alla fall aldrig trott att just jag måste ta hand om mitt barn varje minut.

3.

Då: Ett nej är ett nej.
Nu: Man väljer sina strider.
Ja, det är väl klart att man väljer sina strider. Just därför är ett nej ett nej.

4.

Då: Våra barn ska sova i egen säng, det är viktigt för parrelationen.
Nu: Ska vi köpa en sån där 2x2meter-säng?
Vi har haft en rasande tur. Våra barn har sovit på nätterna, från första dagen. Jag har tekniskt sett aldrig helammat, dvs var fjärde timme. Jodå, jag har en teori om varför: Båda föddes lite för tidigt och båda sov i princip dygnet runt till den dag de skulle födas. När den dagen väl kom var kanske de goda sovvanorna inövade, vad vet väl jag? Nå, barnen kommer fortfarande, vid snart elva och 13 års ålder gärna till oss en stund på morgonen, när de ser att vi är vakna. Det är väldigt trevligt.

5.

Då: Vi ska minsann fortsätta att hitta på saker som par!
Nu: Vad sägs om en middag, bara du och jag, i april nångång älskling?
Självklar logik säger att tiden inte räcker till på samma sätt som förut, vem hade väntat annat? Men vi gör ibland  saker på tu man hand. Fast det är självklart att man vill vara med sin familj, varför skulle man annars försöka få barn? Observera gärna att jag undviker uttrycket "skaffa barn".

6.

Då: Jag ska inte bli sådan som bara pratar om mina barn hela tiden!
Nu: …och här är Märta och Maja i luciatåget…vänta du ska få se ett filmklipp också!
Det överlåter jag åt andra att bedöma. Dock är luciafirande för mig en professionell företeelse.

Vad tusan, det finns ju riktig surströmming.

7.

Då: Om barnen får prova massa olika mat så kommer de inte bli petiga med maten.
Nu: Korv och broccoli måste räknas som varierad kost, det är ju två olika saker på en och samma tallrik.
Vi har aldrig lagat särskild mat åt barnen. Framför allt har min man konsekvent vägrat att ge dem barnmat på burk. Faktum är att de aldrig har smakat burkmaten. Och ja, de petar inte med maten. Nästan elvaåringen kan betrakta menyn på en restaurang och på fullt allvar utbrista: "Å, vad synd. De har inte bläckfisktentakler."

För den delen tränas mina körbarn på samma sätt. Vi åker på turné och bor i familjer i runtom i världen och den som inte äter maten får vara hungrig och fixar inte det krävande turnéprogrammet. Vår körmamma Kerstin säger alltid till föräldrarna inför en turné:
-Träna på att äta något nytt varje dag. Börja gärna i morgon.

8.

Då: Man får ju bara se till att barnen lägger sig sent så man får sova länge.
Nu: Kl. 06.00 oavsett läggtid: Maaaammmmaaaaaaa vakna!!!!
Se punkt 4. 

9.

Då: Jag ska minsann inte sluta bry mig om hur jag ser ut bara för att jag blir mamma!
Nu: De här snorfläckarna kan man ju bara skrapa bort! Imorgon kanske.
Eh, jag bryr mig väl typ lika mycket/lite som jag gjorde förut. Har aldrig tyckt att en skönhetsoperation är värd pengarna. Har i ungefär 20 år funderat på att bleka tänderna, men alltid haft viktigare saker att lägga tid och pengar på.

10.

Då: Mitt liv ska inte förändras när jag får barn.
Nu: Hahahah.
Det har jag aldrig sagt. Givetvis förändras livet när man får barn. Man gör vissa erfarenheter och går miste om andra.