Det tredje svaret har ännu inte kommit

efter mer än fyra dygn, men HV71 vill säkert lämna ett särskilt väl genomtänkt svar.

I väntan på HV:s svar kan jag konstatera att skellefteåspelaren Martin Lundberg har polisanmälts, av polisen själv. Hån och spe lät inte vänta på sig exempelvis på twitter. Intressant nog kom all kritik från män, åtminstone de signaturer som gick att härleda till ett kön. Inte oväntat var TV-sportens Niklas Wikegård lika spydig som han har för vana att vara.

Även kollegor inom polisen var kritiska. Viktor Adolphson, ytterbefälshavare för Södermalmspolisen, tycker inte att sådant som händer på idrottsplatser ska vara polisiära frågor.
– Bråk på en hockeyrink är inte en polissak. De har domare och disciplinnämnd för att ta hand om såna här frågor. Jag tycker inte att man ska belasta rättsväsendet med det.

Fast hockeyvärlden klarar ju uppenbarligen inte av det själv.

Åtalet lades nästan omgående ned, med motiveringen att det inte begåtts ett brott.

Jag är inte ute efter vare sig domar eller straff,  utan efter att frågan tas på allvar och de åtgärder som behövs sätts in. Hockeyn kan inte få fortsätta stå för våldsförhärligande och ett mansideal som resten av samhället lämnade bakom sig för länge sedan. Och jag tycker att det är väldigt märkligt att vad som i juridiska sammanhang kan ge upp till två års fängelse, i hockeyn inte ens betraktas som ett brott. I religiösa sammanhang brukar den typen av organisationer kallas för sekter, i profana sammanhang benämns de ofta som skyddade verkstäder.

Dessutom är jag förvånad övar medias tystnad. Varför tar inte TV-sporten upp frågan till debatt? Kan det vara så att samma unkna mansbild härskar där som i hockeyvärlden?

Jag önskar Skellefteå AIK all framgång. Efter två förlorade SM-finaler på raken är väl det här året då mycket talar för ett välförtjänt SM-guld. Men det guldet kommer i så fall för mig att få en mycket trist och bitter smak.

Bakgrund:

http://foddjuul-giftraab.blogspot.se/2013/01/jag-skrev-ett-brev.html

http://foddjuul-giftraab.blogspot.se/2013/01/forsta-svaret.html
http://foddjuul-giftraab.blogspot.se/2013/01/andra-svaret.html

Andra svaret

kom från Skellefteå AIK, efter knappt 30 timmar.

 

Margareta
Har läst Peter Anderssons svar från Svenska Ishockeyförbundet vars svar jag delar.

Eventuella böter utöver matchavstängningar som spelarna erhåller i disciplinnämnden
betalar alltid spelaren. Det vill säga AIK står ej bakom det spelaren döms för.
Att vi utöver disciplinnämnden eventuella straff ska bestraffa en dylik handling ytterligare gör vi ej.

Däremot vet alla inom föreningen att detta ej är bra för vår produkt.
Vi har många barnfamiljer på våra läktare och vi vill att de ska trivas i
Skellefteå Kraft Arena, och då är ej slagsmål att föredra, tvärtom.
Vidare har vi många ungdomsspelare inom föreningen som inte tycker om slagsmål.

Vi jobbar med värdegrundsfrågor såväl inom Svensk Ishockey och inom AIK.

Vi arbetar än hårdare med dessa frågor sedan ett tag tillbaka.

Detta är ej heller något som vi accepterar inom vår junior och ungdomsishockey.

 Med vänlig hälsning

Pea Israelsson

 

Hittills får jag uppfattningen att hockeyvärlden är väl medvetna om problematiken, men inte vill göra mer. Brevet från SAIK ger upphov till följande frågor:

-Hur vanligt är det att böter döms ut?

-Hur stora är böterna?

-Hur ska man tolka menimgen "Vidare har vi många ungdomsspelare inom föreningen som inte tycker om slagsmål."? Betyder det att det också finns spelare som tycker om slagsmål?

 

Det känns inte som om det talas rent språk, utan finns dolda agendor.

Som jag påpekade i mitt brev, är det uppenbart att straffen inte är tillräckliga. Men jag begriper ju också att inget lag vill ge sina bästa spelare sparken.

 

Inväntar svar från HV71.

Läs också: http://foddjuul-giftraab.blogspot.se/2013/01/jag-skrev-ett-brev.html

och http://foddjuul-giftraab.blogspot.se/2013/01/forsta-svaret.html

Första svaret

kom från Svenska ishockeyförbundet, med kopia till både Skellefteå AIK och HV71.

 

Hej!

För det första så vill jag poängtera att svensk ishockey inte tycker att det är ok att slåss på banan. Detta visar vårt regelverk som direkt träder in och utdömer straff för de spelare som slåss. Dessutom har vi inom hockeyn ett regelverk som gör att spelare som går över gränsen direkt straffas och riskerar avstängning i en snabb handläggning via vår disciplinnämnd.

Sen kan det givetvis inträffa att känslorna sväller över i en sport som i mångt och mycket bygger på känslor, engagemang osv. Det viktiga är att när det händer så träder vårt regelverk in och direkt talar om för alla parter, publik mm att det inte är ok. 

När det gäller Svenska ishockeyförbundets värdegrundsarbete så är det något som vi jobbat med i flera år nu och hur det ser ut kan du hitta på http://www.swehockey.se. 

Vänliga hälsningar 

PETER ANDERSSON
Säkerhetschef/ Domarchef
SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET
Tjurhornsgränd 6 – Box 5204 – 121 16 Johanneshov
Tel +46 8-449 04 05 – Mobil +46 70 – 445 04 05 peter.andersson@swehockey.se– http://www.swehockey.se

 

Snabbt svar? Ja absolut (knappt 22 timmar).

Engagerat? Knappast.

Togs frågan på allvar? Det kan jag inte påstå att jag upplevde.

 

Frågan om hur ishockeyförbundet tänker agera för att få slut på våldet i rinken, uppfattar jag besvarades med : "Vi gör redan tillräckligt."

Insyn i värdegrundsarbetet fick jag. Men jag letade länge på www.swehockey.se innan jag hittade den länk som jag tror att Peter Andersson syftade på: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/Utbildning/FairPlayRespekt/

 

Återstår att se vad de båda klubbarna svarar.
För den som undrar vad det handlar om:
http://foddjuul-giftraab.blogspot.se/2013/01/jag-skrev-ett-brev.html

Jag skrev ett brev

till Svenska ishockeyförbundet, Skellefteå AIK och HV71:

Jag gillar verkligen hockey. Som utflyttad västerbottning följer jag med glädje Skellefteå AIK:s framgångar. Men det känns inte alls bra efter gårdagens match mellan elitseriens två topplag, då hockeyns gamla problem med våldsglorifiering och ruttna mansideal nådde ett nytt bottenrekord. Hur är det möjligt i Sverige år 2013, då många arbetsplatser och skolor har hunnit ganska långt i sitt värdegrundsarbete? Vad har ishockeyn hållit på med under tiden? Vad får vuxna män att bete sig på det viset? I ytterst få andra yrkesområden skulle en anställd få behålla jobbet efter ett sådant slagsmål på arbetsplatsen som de två spelarna visade upp i går. Jag har själv sett exempel på att en person fått sparken från sitt arbete efter att ha delat ut en smocka till en kollega.

Värst av allt är att både spelare och ledare viftar bort händelsen med att slagsmål tillhör spelet, eller till och med höjer underhållningsvärdet.

-Jag tycker att det är bra när matchen innehåller mycket känslor, måste varit kul att se den. Det är så hockey ska vara.
–Det är jäkligt kul att spela sådana här matcher. Det brukar bli grinigt mot HV, det gillar jag. Det var en riktigt kul lördagskväll.

En riktigt kul lördagskväll? Om detta är vad småpojkars svenska idoler representerar så vill jag meddela att jag sedan i går kväll inte längre anser att ishockey är lämplig underhållning för mina söner, och att jag inte skulle säga ja om de själva ville börja spela hockey.

Sporten har ett riktigt problem när det anses vara helt i sin ordning att slå varandra blodiga. Budskapet till alla hockeytränande småkillar är glasklart. Pojkar med elitseriespelarna som manliga förebilder, som drömmer om att få åka vid deras sida in på isen före de stora matcherna får lära sig att det är så vuxna män ska bete sig.

Jag vill gärna veta hur Svenska ishockeyförbundet, Skellefteå AIK, HV71 med flera elitserielag tänker agera för att få slut på våldet i rinken. Matchstraff är uppenbarligen inte tillräckligt. Jag vill också gärna få insyn i hur ni arbetar med värdegrunder tillsammans med unga och äldre spelare. Alla vi andra som har avlönade arbeten gör det på våra arbetsplatser!

 

Förvandling.

Det hus vi övertog för drygt en vecka sedan är sig inte längre likt. Här körs ett lass flera hundra år gammal mossa bort. Så tätade man husen på 1600-talet.

Tak, golv, väggar, inredning som byggts i lager på lager under seklers gång rivs ursinningt ut. Det tog bara några dagar. På några ställen finns tre olika tak! Själv vet jag inte ens hur man handgripligen går tillväga för att riva exempelvis ett tak, men Hendryk och hans mannar har koll. Vilken hantverkskunskap! Och vilka bra idéer de kommer med hela tiden.

Invändigt ser huset sedan någon dag tillbaka mest ut som ett stall. Det är svårt att tro att vi ska kunna flytta in här till påsk. Två katter fick vi på köpet. De bodde här förut men vistades lika mycket hos oss i gula huset. Byggarna ger dem mat varje dag och de blir glada när vi kommer. Snart har både människor och djur ett nytt hem. Fast katterna ska få ett av de många småhusen på gården. Visserligen ska vi flytta in i ett torp, men getter och andra djur får inte vistas i köket. Någon måtta får det vara.

 

Första fyndet.

I dag kom snickaren med sina mannar och började riva inredning i vårt nyinköpta hus. Fina tak och golv hittades direkt. Det ska bli spännande att se vad de hittar (och hur långt våra pengar räcker).