Lag, ordning och glädje.

Jag överhörde ett samtal under gosskörens paus:
-Tänk, vilken skillnad det är på gosskören och skolan. Här sitter alla stilla, lyssnar och vi gör som vi blir tillsagda.
Och så pratade vi lite om det, om att som ledare vara tydlig och om hur skönt pojkarna tycker att det är med ordning och reda. Vi skulle till och med kunna kalla det för disciplin.

Mellan raderna kunde jag utläsa en tillfredsställelse över kören som kunskapsskola, där en pedagog säger "Gör så här så blir det bra". Och då gör man så, därför att den ledare vars kunskap och erfarenhet man hyser respekt och tillit inför, säger det. Och så blir det bra.

För det är i koncentrationen (vi skulle till och med kunna kalla det för disciplinen) som lusten och musikglädjen kan få utrymme.

Sjuknärvaro

Också förkyld.

Jag är sjuk. Rejält förkyld.Jag klagar inte, för jag har varit förskonad från förkylningar i nästan ett år. Jag klarade både höstterminsstarten och julruschen. Det har aldrig hänt förut. Jag klagar inte heller över att infektionen kommer olägligt, för det gör den alltid, eftersom någon konsert eller annat framträdande alltid är nära förestående.

Men jag är sjuk. Och jag har en stor mässa i morgon, med över 150 körsångare. Jag var sjuk på genrepet häromdagen också. Däremellan har jag faktiskt haft ett par repetitionsfria dagar, kunnat arbeta hemifrån och till och med varit ledig. Det var tursamt, för dagar då jag kan vila rösten hör inte till vanligheterna.

Det är början av mars och med vinterinfektionerna kommer även de flitigt delade artiklarna om sjuknärvaro. De där någon förnuftig människa skäller på oss oansvariga och egoistiska förvärvsarbetare som går sjuka till jobbet.

Och vi skäms. Jag lovar att dessa moralartiklar spär på vårt redan dåliga samvete. Men faktum kvarstår att vi inte har något val. Oavsett om man vill tro på det eller inte så finns det yrkesgrupper som faktiskt måste arbeta trots sjukdom, så länge det inte gäller liv eller död. Och det beror inte på någon jäkla karensdag.

-För det finns knappast några vikarier. Och ännu mindre troligt någon som kan studera in nya verk på en dag eller två.
-För det blir ingen konsert utan repetitioner. Och det är inte så att vi har planerat in reservrepetitioner i schemat. Vi har exakt det antal repetitioner vi behöver för att klara konserterna.
-För den korist som har jobbat hårt i månader, lagt ner massor av fritid och gått till kören trots jetlag, födelsedag eller prov i skolan dagen därpå, och sedan inte får göra konserten, den tappar sugen. Och vi körledare måste hela tiden få dem att vilja stanna kvar, eftersom vårt uppdrag faktiskt är att bedriva en blomstrande körverksamhet.
-För konsekvenserna för publiken eller den gudstjänstfirande församlingen blir större än vad den utomstående kan föreställa sig.
-För de ekonomiska konsekvenserna kan bli enorma, med solister och orkester som ska ha betalt, trots att biljettintäkterna uteblir.

Behöver jag tillägga att all typ av ledighet per definition innebär att vi jobbar dubbelt så mycket när vi kommer tillbaka? För ingen annan gör vår administration medan vi är borta.

Därför går vi till jobbet ändå. Och därför vore det bra om vi slapp pekpinnar. Fortsätt gärna informera, men fatta att verkligheten inte är densamma för alla.