Inlägg
På tisdag börjar min assistent Lilian. Då har det gått tre veckor och en dag sedan jag lade fram behovet. Imponerande, tycker jag. Förutom att det blir till stor hjälp och avlastning för mig, så ska det bli roligt att vid sidan av mina fyra manliga musikerkolleger få en kvinnlig och nästan jämnårig arbetskamrat.
När man väl har klippt av den tunna tråd man balanserar på när man står på gränsen till utbrändhet, så är man mycket skör. Gråter och får ont i magen för minsta lilla sak. Men det känns väldigt bra att jag fick så snabb hjälp, och jag är stolt över mig själv som sa ifrån i tid.
2 kommentarer:
Defintivt. Och så tänker jag i mitt stilla sinne att det är rätt typiskt att kvinnor tar på sig för mycket, för man vill så mycket och tycker att man måste bära hela ansvaret. Oj, nu generaliserade jag. Fy mig.
Förresten har jag glömt att ge dig en stor ros för ditt arbete med att lyfta Flickkören. Din nya satsning på förskolan inte minst. Har retat mig i åratal på att gosskören kan bli så haussad så flickkören liksom inte finns. Men det var iofs innan du kom!
Tack. Det var ju liksom ohållbart att inte ha något annat svar än "Så har det alltid varit" på frågan om varför vi tar emot pojkar i andra klass och flickor först i fjärde.
Skicka en kommentar