torsdag 6 augusti 2009

Koordination

Som dirigent inbillar jag mig att har lite bättre koordination än andra. Just därför blir jag galen när jag inte klarar vad som förefaller vara förhållandevis enkla koordinationskrävande rörelser. Som till exempel att med vänster hand strö socker i marmeladkoket och samtidigt röra om med höger. Det är jättesvårt, höger hand börjar också skaka istället för att röra. Synnerligen irriterande. Slutsatsen är att marmeladkokning bör ingå som etyd i all framtida dirigentutbildning.

Det är alltså hallonsäsongen som på nytt får mig att stå vid grytorna. Skogen bakom vårt hus är full av vildhallon. Just vildhallon är ju ungefär de värsta bär man kan plocka, eftersom hallonsnår per automatik även innebär tistlar, brännässlor och fästingar. Och så är ju bären så förtvivlat små. Men det är i alla fall inte lika mycket mygg som på hjortronmyrarna. Och när man väl har kokat Johans marmelad så är det väl värt mödan. Johans marmelad är gjord på röda vinbär och vildhallon och Johan, som kom på konceptet förra sommaren, är mycket noga med att den kallas så. Och han är duktig på att plocka bär. Mycket gott, en blandning av sött och surt, skulle kanske L Berghagen ha beskrivit den.

Om inte idag har varit årets varmaste dag så vet jag inte vad. Bada var faktiskt det enda man orkade med. 25 grader i vattnet vet jag inte om jag någonsin tidigare upplevt i Sverige. Jag som är lätt fakiriskt lagd, fick naturligtvis för mig att jag skulle springa de fem kilometrarna till Eda badplats. Jag klarade det med samma metod som jag genomfört exempelvis Vätternrundan och två förlossningar: I förväg intala sig att det kommer att bli överjävligt. Det blir det också, fast inte fullt så hemskt som man har intalat sig.

På måndag börjar jag jobba, och känslorna är desamma som alltid. Om jag tänker efter, så har jag det senaste halvåret endast arbetat i två månader. I princip är jag alltså ganska utvilad, vilket kommer att behövas. Hösten som kommer är minst sagt intensiv.

1 kommentar:

Jenny sa...

Det är ju det där med att känna att man "i princip" är något, vilket innebär att det faktiskt inte alls är så. Inte så lyckat. Hoppas hösten blir snäll trots högintensiv jobbperiod.