Snopen

blev jag när brevet om skolstarten kom igår. Johan ska börja i första klass. Strax före sommaren hälsade den nyanställda läraren på i förskoleklassen och bekantade sig med eleverna. Fem dagar före skolstart meddeladess att hon tackat nej till tjänsten och att ettorna får en annan lärare.

Jag betvivlar inte att den ursprungliga läraren har goda skäl för sitt beslut. Naturligtvis måste man i första hand tänka på sig själv och sin familj om man har möjlighet att välja mellan flera tjänster. Men faktum kvarstår: det är skolbarnen som kommer i kläm, de som i våras placerades i ett klassrum för att börja knyta an till sin första skollärare, och som under sommaren har funderat på sin skolstart.

Inget säger att inte det här bli bra i alla fall. Jag hoppas det. Men starten blev tokig, och jag kan inte hjälpa att jag får dåliga vibrationer.