Det var en syn för gudarna när familjen Raab med sju par skidor, lika många pjäxor samt hjälmar, ryggskydd och andra väsentligheter lastades in på Lapplandspilen. En närmare 19 timmar lång och mycket trevlig tågresa väntade. Efter middag och god nattsömn vidtog frukost och de riktigt fina delarna av resan. Jag blir alltid nostalgisk när jag passerar Dundret och Gällivare. På avstånd syns den utgrävda gruvan i Malmberget där jag tillbringade en hel del barndomstid i mammas föräldrahem.
Stationshuset i Nattavaara. Ungefär fem kvadratmeter stort. |
Första dagen stormade det på fjället och vi fick nöja oss med turåkning i dalen. Idag såg det ut så här och allt är förlåtet. Mitt projekt att bli en lika duktig friåkare som Jakob börjar te sig alltmer ändlöst. Men jag blir faktiskt bättre och bättre. Tur är det för sönerna börjar bli riktigt säkra i lössnön. Även sexåringen hänger med i offpisten. Då och då åker man in i Norge utan att riktigt ha koll på i vilket land man befinner sig. För varje år har vi allt roligare tillsammans på skidorna. Hoppas nu bara att de gamlas kroppar håller ett tag till. Min onda häl fungerar förvånande bra, tack vare den suveräna tejpningen jag har fått lära mig att göra.
Mycket nöjd Johan med läraren Jon efter sin två timmar långa privatlektion i hopp som han fått i nioårspresent. |
4 kommentarer:
låter toppen maggan! ha en helskön semester! Vi var i gällivare nu i februari, f-n vad långt upp det är... men så läcker natur!
:-) ERika
Hä ä djup en snö i Tärna! Hä ha snögä hele mars! Hä ä gott om hibögabjärken nedi snön. Sola skin å vi må ba bra. Nu ska ja oppa fjällä å stek na fläskä å dräp na ripen innan onga ska söva!
Prata täbymål så att man förstår vad du säger Johan. Jakob håller som vanligt på likadant. Ytterst pinsamt.
Hä ä äkta Tärnabonnska och inge Fjollträskmål! Obs korrekturläst av fjällbon :-)
Skicka en kommentar