söndag 1 maj 2011

Mera om ljud och oljud.

Jag har en bekant som har som hobby att spela in ljud. Han håller till exempel reda på vilka flygplan som ska landa på närbelägna flygplatser. När det kommer något extra intressant så åker han dit för att spela in motorljudet. Han har spelat in åtta timmar vågskvalp på Hawai som han lyssnar på i sin enorma ljudanläggning. En gång var han på en körkonsert på Nybrokajen 11. Efteråt berättade han exalterat om hur fantastisk konserten varit. Mellan två körstycken hade han hört en ångbåt tuffa förbi utanför. Han hörde exakt vilken typ det var och han njöt.
-Och då började den jävla kören att sjunga!

Det finns många goda skäl att lyssna till den här utmärkta inspelningen av Mein Freund ist mein ur Wachet auf, ruft uns die Stimme av JS Bach. Men det jag tycker är allra häftigast och som jag alltid lyssnar särskilt efter, är biljudet som uppstår då de mekaniska orgeltangenterna slås an. Jag skulle beskriva det som en blandning av trä och luft. Visst är det snyggt!

1 kommentar:

Anonym sa...

Det var ingen ångbåt!

Det var ingen ångbåt!

Det var en motorbåt med en V8-motor. Jag skulle beskriva ljudet som en blandning av klangfärg och poesi. Visst är det snyggt!

Mvh

En som vet!